Monas blogg Aareavaara

Monas blogg Aareavaara

Batongflickan

Välkommen till min blogg! Bloggen startade jag 2008 när jag ansåg mig bli orättvist behandlad av maktens män, och den har varit min rättskipande vän. Den lever kvar än, och här leker jag ibland häxa med mina filosofiskt analytiska tankar, och ibland skriver jag bara osminkad dagbok. Tyvärr kan du inte kommentera.

Vift vift

Januari-december 2016Posted by mona kumpula Sun, February 19, 2017 16:34:58

Nitro är en märklig hund, när det gäller svansviftandet. Han är glad av sig och viftar med den som alla glada hundar, men, han viftar på den även i vila. Som nu också, när jag stått stilla här vid datorn och surfat, och råkade sucka - då hördes, bam, bam, bam, när den sovande Nitro började vifta på svansen i liggande ställning. Så är det alltid när han sover, d v s hör han det minsta ljud från mig, så börjar svansen vispa, oavsett om han ids lyfta på huvudet eller inte. Märkligt som sagt, men glatt!

Mindre glatt är min vikt. Har varit duktigt och inte ätit godis de två senaste helgerna, och tänkte att nu har jag gått ner, men då kom chocken, 85 kg rekord! En tung dam, som själv tycker sig vara stark och smidig, uthållig och hålligångig. Men, vikten är för mycket, rent logiskt.

Och pratar jag då hund och vikt, så kan jag konstatera att Nitro också är väldigt känslig för fodergivan. Ökar jag lite, då får han bakvingar på filéerna och ser tung ut, och minskar jag lite, då kommer översta ryggradsknotan fram och han blir platt, så det gäller att vara exakt. Ett konstaterande som får mig själv att önska att jag hade en husse eller matte som skötte min fodergiva...





Längesen raseriutbrott...

Januari-december 2016Posted by mona kumpula Tue, December 27, 2016 23:04:46

Idag har jag använt mitt svarta "talvisilmä" öga, och hade känslor kunnat döda, så hade jag varit häktad nu...

När någon driver med mig för flit, gör narr av mig, och skyller på mig för de fel som den själv har gjort, så blir jag vansinnig! Och ännu skogstokig när personen till råga på allt ännu spelar dum på det!

Hes, det är jag nu, för även Nitro fick sig ett urgrundsvrål när situationen var på, och han drog... Host, och harkel, det tar på stämbanden att försöka vara en Alfa hona bland männen...

Hm, men nu har det lagt sig, och jag ska ringa och försöka mötas halvvägs för en fortsatt framtid. Ska m a o försöka lösa konflikten... för den här mannen måste jag hålla hårt i, eftersom han inte är rädd för mig, inte ens när jag är tvärarg, på riktigt.



Vitt vid vida berget

Januari-december 2016Posted by mona kumpula Sat, December 24, 2016 10:14:08

Frosten hänger i trädet, helga berget full, berget vid byn Aareavaara, som egentligen ska heta Areavaara, ett namn som ändrades på 50-60 talet av Lantmäteriet.

Det vida berget är omfångsrikt, även så här på Julafton!

Fint! Lika fin frost som på den vita blombuketten som hoppade ner från stolen igår... spökade det, eller ville den bara snabbt ut ur påsen då det var snittat?

Hur som helst, lika stor betydelse som färgen vit har på julen, har de olika färgerna bestämda av VMF för timmerstockarna!

https://vmfnord.blob.core.windows.net/synchronized-documents/a-cirkul%C3%A4r/A%2012%20Instruktion%20f%C3%B6r%20kontroll%20av%20virkets%20m%C3%A4rkning%202016-10-01.pdf

Ett dokument jag ska ge poliserna i julklapp idag när jag jobbar, så att vi kan förebygga eventuella stölder av stock, när vi ändå gör trafikkontroller på registreringsnummer. Det vi dock måste komma ihåg, är att virke skickat från Finland sällan märks med nummer, lika sällan som det finns stockar av sämre kvalite´ i paketet (de sätter klass 4 i massahögen).


Niin, ja GOD JUL!






Det var ganska genomskinligt

Januari-december 2016Posted by mona kumpula Wed, December 21, 2016 18:43:26

Nu pratar jag inte om nattlinnen eller andra sexiga underkläder till julklapp... Jag pratar bara för mig själv om en analys jag kommit fram till idag, utifrån ett faktum, och förändringar i de erfarenheter som finns, som dock inte var äkta - bara ett lätt avslöjat spel, ungefär som siden över en bröstvårta.

Är jag blå? Måste läsa en till bok för att ta reda på det!

http://www.bokus.com/bok/9789175579337/omgiven-av-idioter-hur-man-forstar-dem-som-inte-gar-att-forsta/



Hur är det med Charlotte?

Januari-december 2016Posted by mona kumpula Thu, December 08, 2016 10:10:43

Har hon drabbats av "broken hart syndrom" p g a utfrysning med sofistikerade härskartekniker från Skidförbundet?

http://www.dn.se/nyheter/sverige/mysteriet-med-det-brustna-kvinnohjartat/

En sak "duktiga flickor" ofta glömmer bort, är att ovillkorlig kärlek från en man, det får man bara från pappa/farfar/morfar... d v s när man har blodsband i rakt nedstigande led. Övriga män ser duktiga flickor som ett hot.

Om vi tar Charlotte som ett exempel, en duktig talang med potential, att hur skulle det se ut för Skidförbundet om hon skulle utmärka sig med stora framsteg i sin träning utanför förbundet?

M a o, att hon är "farlig" för förbundets anseende med sin solokarriär om hon lyckas, och då ska hon möjligen "krossas" till varje pris innan det? Eller varför meddelar hon själv att hon ska lyssna på kroppen och tävla först till nyårsafton, medan förbundet pushar ut hennes hjärta på spåret redan till helgen? Kan det finnas så stort "hat" mot hennes kaxiga självständighet, att en hjärtinfarkt rakt ut i TV är målet?

Dags för en sejd... jag blir lejd... och ser en man med trubbig näsa, krypa under radarn... så nu ska jag gå ut och rita ett hjärta på ladan...




Märkliga turer

Januari-december 2016Posted by mona kumpula Tue, December 06, 2016 09:34:20

Förr inspekterade Länsstyrelsen för Jordbruksverket att jag hade tillräckligt antal får och att de hade det bra, samt att ängarna var lika stora i verkligheten som jag ritat in, och att dessa var slagna väl respektive betade väl, eller i annat fall ännu kompletteringsrakade med betesputsen... men, nu ska de komma och titta att jag inte har några får, eftersom jag rapporterat 0. Mycket märkligt, att komma hit ändå från Luleå för att se att det inte finns bajs eller andra spår på min gård? Nå, det är så myndigheter fungerar, rätt ska vara rätt, även om det är noll.

I övrigt är det samma situation som tidigare, men nu är himlen lilablå av kyla. Riktigt kallt och fint och stilla, inte ens telefontråden vajar med sin snötyngd.

Jaha, och hur har det gått för mig utifrån senaste öppenheten på jobbmötet inför cheferna? Nå, utöver att jag inte syntes som första person på jobbet inför intendenten, så har lillchefen placerat mig längst ner på listan av sina medarbetare för uppföljningssamtal, fastän jag logiskt i praktiken skulle varit nummer 1-3 utifrån tjänstgöringslistan. Så, jag får väl se om min upplysning om faktum till mina kollegor, till slut gör metoden verkningslös i stort också? D v s att ett falskt system, där alla känner till hemligheten, får en omvänd inverkan.

Så borde det vara även inom politiken, men där krävs det ännu mer, eftersom demokratin kan gömma och glömma allt skit med ett majoritetsbeslut, och endast valet vart 4:e år kan rubba på den riktiga balansen.



Bajset trycker på...

Januari-december 2016Posted by mona kumpula Sun, December 04, 2016 08:58:03

Vinden svajar björkens grenklasar, kölden har börjat släppa från natten, inför det vita som ska komma, snö, som nu täcker gården så fint, och även träden. Sitter här och stirrar in i adventsstaken, med morgonkaffet halvt uppdrucket, och tänker att jag är ganska smart, när jag återanvänder kaffebryggarvärmen till att påskynda svällandet av hundens mat till behaglig temperatur för hans mage.

Dagen min, den ska bestå i att jag plågar mitt revben indirekt. Först tar det 5 minuter att få igång skotern som har slut batteri, eftersom jag inte kan ta i, utan får vänta på det "rätta knycket", som inte behöver vara så långt mot slutet, när snöret är långsamt varmdraget med enarmansträngning. Sen ska jag inte bara märka upp rotkapade vindfällda träd, utan också köra upp och ner efter gamla stickvägar, för att inte få så många nya.

http://skogsforum.se/viewtopic.php?f=10&t=2893

Nätet, det har kommit att bli min samverkansparter i mångt och mycket, inte bara till att skriva av mig en massa "skit".







Har jag slutat?

Januari-december 2016Posted by mona kumpula Sat, December 03, 2016 17:54:42

Nej, nej, och återigen nej.

Det var kanske ett svar på många frågor? Det enda jag är helt säker på att jag har slutat med, är politiken! Det till den grad också att jag inte ens höjer på ögonbrynen åt det som sker i Pajala enligt media. Synd bara att det är duktiga människor som drabbas.

Och vad har jag då pysslat med när jag inte skriver? Vindfällen, älgjakt, jobb mm.

På slutet här har jag också varit tjänstledig i flera veckor, och kämpat på trots att jag skadade mig i revbenen. En skada man får räkna med tar upp till 2 månader att bli av med, och kanske ännu längre med tanke på att jag ansträngt mig trots smärtan?

Jaha, och vad önskar jag till julklapp? En bok skulle jag vilja ha, skriven av en pensionerad kvinnlig polis, som genom Nord Nytt 29/11 slog huvudet på en spik även om dags dato - d v s att machokulturen inom polisen osynliggjorde henne genom att inte vilja kommentera hennes påstående! (den gamla kulturen finns kvar, "men mer sofistikerat, med spel bakom och i de inre rummen, som inte borde finnas")

Så funkar det. För när jag är rakt på och står upp mot mina överordnade, då låtsas de inte se mig, eller skickar mig att jobba på annan avdelning eller ort... "Härskarmetoder" m a o, och det har faktiskt blivit värre nu när organisationen har anammat en ny ledarstil från 30-talet, från en gubbe som även var Hitlers förebild innan andra världskriget, sägs det.

Men, om jag ska gå till något positivt - så är det skogsbranschen! Där verkar det ha hänt något under hösten, som syns positivt i tryckta skrifter och hörs i samtal. Kanske är virkespriserna på väg upp?












Next »