Monas blogg Aareavaara

Monas blogg Aareavaara

Batongflickan

Välkommen till min blogg! Bloggen startade jag 2008 när jag ansåg mig bli orättvist behandlad av maktens män, och den har varit min rättskipande vän. Den lever kvar än, och här leker jag ibland häxa med mina filosofiskt analytiska tankar, och ibland skriver jag bara osminkad dagbok. Tyvärr kan du inte kommentera.

God morgon

Januari-Mars 2014Posted by mona kumpula Sun, June 01, 2014 13:21:25

Så hälsade jag på Markku för en stund sedan, när han kom på sitt rutinbesök. Söndagar, det är de enda dagar vi med säkerhet kan ses, och i morgon hade vi tänkt ha en gemensam morgon, men icket, när jag blev passförskjuten... grrr! Gissa om jag är förbannad? Skit.

Dåligt morgonhumör, även om det är på eftermiddagen, det har jag. Och mitt i frukosten allt fick jag springa och jaga iväg räven också. Attans också, att jag inte är rävjägare, för jag hade haft bra att skjuta den genom fönstret.

Nå, men det var givande i alla fall att jobba i natt. En alert och balanserad kollega som är lätt att läsa av och förstå, vilket gjorde att vårt samspel resulterade i ett litet tillslag. Mer än så tänkte jag inte skriva, men det är aldrig fel att se om sina stugor, förråd och fordon ute i terrängen, helst under tiden mellan natt och morgon.

Ja, och medan jag jobbat i natt, så hade det ploppat ut ett litet lamm. Torr och fin, med tackan inne i lillkojan. Det funkar bra, att jag har tre utrymmen där de kan gå in, för nu när en lammar i en, då går de andra inte in där och stör när de kan gå någon annanstans. Enkelt att låsa in också, vilket jag gjorde nu, eftersom det är så kall blåst. Vill inte ha fler juver som stockar.

Mineralfoder, läste att det är det som är boven i dramat. Att de innehåller salt som gör att den digivande tackan dricker för mycket och binder vätska. Hm, det känns lite konstigt att dra in på fodret, istället för att öka. Men, det lät ju logiskt, så jag får göra så.



Känner mig mysko

Januari-Mars 2014Posted by mona kumpula Mon, March 31, 2014 22:41:54

Och på Facebook läste jag att tidsomställningen till sommartid kan orsaka sånt hos vissa. Hm, det blev m a o lite för mycket på en gång, att klockan flyttades, och att jag landade hemma efter Ylläsvistelsen. D v s från 110 till 10, och 1 timme tidigare dessutom!

Hm, hm. Och förkyld är jag. Näsan svider, ont i öron och halsmandlar, samt lite torrhosta emellanåt. Det var ju synd, och jag bävar för att måsta vara ute i vardagstrafiken igen ännu på det... för det ÄR skillnad, att ha fått slippa Volvodieselavgaserna.

En gruva har gått i konkurs hörde jag idag, men det var ännu inte Northland. De vann i basket i stället, och är i final. Final... att vinna eller försvinna?

Och jag undrar, har mina felaktiga nervbanor gallrats bort? När jag inte ser syner mer...

"Hjärnans nätverk - att vinna eller försvinna

Det anläggs ett överskott av nerver och synapser – det går exempelvis nerver från näthinnan till hörselcentrum och från hörselsnäckan till synbarken. Man kan alltså rent teoretiskt "höra blixten och se åskan". Det förekommer faktiskt att vissa barn får konstiga syner eller känselintryck när de hör vissa ljud, ett fenomen som kallas för synestesier. Normalt gallras dock de "felaktiga" nervbanorna bort. "



http://www.karolinska.se/upload/Webbsektionen/Tema%20Hj%C3%A4rna/Hj%C3%A4rnans%20utveckling.pdf

Back to life, back to reality

Januari-Mars 2014Posted by mona kumpula Sun, March 30, 2014 12:46:36

Grand de final en kväll, med god mat och dans i trevlig sällskap, för att nästa morgon storstäda resten av stugan, in i det sista, så att männen med vindunkar och skidor stod och bankade på dörren... nu var det deras tur.

Kikade mot gruvan det sista jag gjorde (vid vita pricken i mitten, åt vänster), och innan det hade jag redan skrivit på den långa gruvprotestlistan i Jouninkauppa... där jag också upptäckte att det finns ett brett sortiment mat, och även Alko, där 42 km mot öst - varifrån jag visste att fåren idisslar i väst nedanför hygget på Aareaberget till höger, där jag nu ser säkra vårtecken - att det ska bäddas i skatbo! (paret rycker även ull direkt från fåren)












Mil efter mil

Januari-Mars 2014Posted by mona kumpula Fri, March 28, 2014 09:32:31

Även i bil... ja, nu har jag åkt över 30 mil t o r för att sköta mina djur. Men, det är ju inte mycket, om man tänker på hur kort jag har dit till Ylläs. Däremot tar det mycket tid varje gång, och det är såna här jojo-gånger man märker hur mycket tid fåren tar! Även om de är lättskötta.

Så är det, men nu väntar lite mer skidor, och sen en härlig stunds massage! Perfekt avslutning på veckan. Och det behövs, börjar vara lite stel i höftled och ben, kanske p g a att jag inte ids stretcha?

Nej, nu börjar jag bli hungrig. Måste intaga lite torrkött så att jag orkar.




Och mer... mer... skidor!

Januari-Mars 2014Posted by mona kumpula Thu, March 27, 2014 21:51:07
I kvälll har jag åkt uppför med mina klassiska, för att testa fästet och glidet jag lade på, och det blev perfekt! Kunde knalla uppför till trädgränsen, och nedför var jag tvungen att ploga...

Tidigare idag skejtade jag runt hela Ylläs med syrran, utan att hon lämnade mig - för mina Fischer var helt Gudomliga med röd Start flour! Vilket var min räddning, när jag började känna mig lite krasslig i halsen och fick sätta på dubbla mössor över vägen till Ylläsjärvibacken.



Igår åkte jag och Markku 25 km, och då hade jag för mycket kläder, så att jag svettades när jag åkte i samma tempo som Markku uppför, och sen frös jag när vi stannade till - och där jag upptäckte jag att vi glömt att ta med pengar! Men, ingen fara, kvinnan på Kotamaja gav oss över 300 kr på krita för fika, med ett inbetalningskort, utan att ta våra namn...

Det är Ylläs det!

Även med fotvård, dans och trevligt sällskap i en supermysig stuga!




Mer skidbilder

Januari-Mars 2014Posted by mona kumpula Mon, March 24, 2014 16:58:05


Hoppas att det lockar till Er aktivitet!

Markku, Amppa, mamma och jag.

42 km från gård till gård

Januari-Mars 2014Posted by mona kumpula Mon, March 24, 2014 10:42:10

Längre än så är det inte till turistparadiset, om man gör som jag, och kör över isvägen och Hannukainen. I Ylläs var det molnigt, men här hemma i det riktiga paradiset är det härlig sol!

Så mycket mer vet jag inte att skriva, men det har varit en trevlig helg, och igår åt vi fint och dyrt hela familjen i långbord. Och idag åkte syskonen och mamma i väg på skidor, vissa till jobbet, vissa till dagis, en till slalom och en blev kvar i ischiasvärk, stackarn!

Nej, nu måste jag ut igen, det var så skönt där.


Stan i ödemarken

Januari-Mars 2014Posted by mona kumpula Sun, March 23, 2014 15:36:48
Bara 4 mil bort från Aarea - är det inte märkligt!

Bilköer, kö i spåren, men det var tungt! Syrran och hennes man fick vänta in oss en bra stund, sen blev det gó choklad och färska munkar, mmmm.... och lika lång väg tillbaka, till bastun bara 30 m från spåret.


Mamma fyller 75 i veckan, så familjen bjuder henne på en vecka i Ylläs, där hon trivs!

Next »